
Hållbarhetsredovisning 2023: det här gäller i år
Blogg: hållbarhetsredovisning
September 2023
Det är fortfarande ett år kvar tills de första företagen ska börja hållbarhetsredovisa enligt CSRD men många börjar redan nu att preppa för de skärpta kraven. Dessutom ökar kraven på redovisning enligt taxonomiförordningen. Här sammanfattar vi vad som gäller för 2023 års hållbarhetsredovisning.
Hållbarhetsrapportering enligt årsredovisningslagen
I år är det fortfarande årsredovisningslagen som styr vilka svenska företag som måste hållbarhetsrapportera. Företag måste hållbarhetsrapportera om de uppfyllt fler än ett av följande villkor de senaste två räkenskapsåren:
Medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250.
Företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 175 miljoner kronor.
Företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 350 miljoner kronor.
I hållbarhetsrapporten ska företaget beskriva verksamhetens påverkan på miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Stora företag av allmänt intresse, med mer än 500 anställda, ska dessutom upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med taxonomiförordningen (mer om det lite längre ner).
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
EU:s nya direktiv för hållbarhetsredovisning, CSRD, träder i kraft 2024 och kommer succesivt ersätta dagens krav. Lagen kommer innebära att kraven på företags hållbarhetsrapportering skärps rejält och i förlängningen att hållbarhetsarbetet måste växlas upp på alla fronter. Första året omfattas bara stora bolag av allmänt intresse, med mer än 500 anställda. Här kan du läsa mer om vad CSRD innebär.
Eftersom CSRD innebär så stora förändringar är det många företag som redan nu börjar förbereda sig inför vad som komma skall, även om de omfattas först om några år. Det kan bland annat handla om att:
Hållbarhetsredovisa enligt, eller med referens till, GRI (Global Reporting Initiative). GRI är ett av de ramverk som ligger till grund för ESRS (European Sustainability Reporting Standards) – den rapporteringsstandard som ska användas för att uppfylla CSRD.
Göra en klimatriskanalys enligt TCFD (Task Force on Climate-related Financial Disclosures) som även det är ett frivilligt ramverk som haft stor påverkan på den nya lagen.
Upprätta klimatbokslut enligt GHG-protokollet med en fullskalig scope 3-redovisning.
Genomföra en dubbel väsentlighetsanalys, som är en bärande del i CSRD.
EU-taxonomin
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som ska hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar. Företagen behöver, i sina hållbarhetsrapporter, visa hur deras ekonomiska aktiviteter väsentligt bidrar (eller inte bidrar) till sex olika hållbarhetsmål. För att kunna avgöra om en viss ekonomisk aktivitet bidrar väsentligt, finns tekniska granskningskriterier som kopplar till de olika målen. Aktiviteten får inte heller göra någon avsevärd skada på något av de övriga fem målen. Den ska dessutom uppnå minimikraven i internationella konventioner avseende arbetsrätt och mänskliga rättigheter.
EU började med att släppa granskningskriterierna för mål ett och två, som handlar om klimat. Det är på dessa två mål som företag hittills har rapporterat. I våras släpptes förslag på granskningskriterier för de resterande fyra målen (och även kompletteringar till de två första).
2022 var det första året som alla stora företag av allmänt intresse, med mer än 500 anställda, även skulle upprätta en hållbarhetsrapport i enlighet med taxonomiförordningen. Det innebar att de skulle redovisa vilken andel av deras ekonomiska aktiviteter som omfattas av ett av taxonomins två klimatrelaterade miljömål och hur stor andel av deras ekonomiska aktiviteter som är förenlig med samma mål.
Vad gäller i år då? När det gäller mål 4–6 och kompletteringarna för mål 1-2 ska de fasas in med första rapportering på omfattning för räkenskapsåret 2023 och sedan linjering för räkenskapsår 2024.
GRI (Global Reporting Initiative)
GRI:s riktlinjer är de mest använda riktlinjerna för hållbarhetsrapportering i världen. Men vad händer med GRI nu när CSRD/ESRS är i antågande och hur ska företagen tänka?
De kommande åren kommer ESRS successivt och till stor del ersätta GRI inom Europa. Vissa företag kan dock rapportera i linje med flera standarder under en viss tid, särskilt när det gäller branschspecifika eller enhetsspecifika standarder som inte passar väl in i ESRS-ramverket.
Det är viktigt att ha med sig att GRI är ett frivilligt ramverk och ESRS är en lagstadgad standard. GRI har spelat en stor roll vid framtagandet av ESRS och det finns många likheter mellan de två standarderna. Därför kan företag som rapporterar enligt GRI anses ha ett försprång in i ESRS.
Ordlista
CSRD
CSRD är en förkortning för Corporate Sustainability Reporting Directive, som är EU:s nya direktiv för hållbarhetsrapportering.
ESRS
ESRS står för European Sustainability Reporting Standards, och är den rapporteringsstandard som ska användas för att uppfylla CSRD.
EU-taxonomin
EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som ska hjälpa investerare att identifiera och jämföra miljömässigt hållbara investeringar.
TCFD
TCFD står för Task Force on Climate-related Financial Disclosures och är ett frivilligt ramverk för att kunna identifiera bolags klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter. Ligger till grund för CSRD.
GRI
GRI står för Global Reporting Initiative och är ett frivilligt ramverk för hållbarhetsrapportering. Ligger till grund för CSRD.
Behöver du hjälp hållbarhetsrapportering?
Vi kan hjälpa dig med hela eller delar av din hållbarhetsredovisning. Tillsammans med er anpassar vi omfattning och process beroende på ert företags storlek och var ni befinner er idag. Vi hjälper er att möta CSRD och EU-taxonomin. Vi hjälper er också att ta fram en hållbarhetsrapport – hela vägen till färdig trycksak eller digital rapport.
-
Hållbarhetsstrateg
-
Strateg ESG och hållbar finans