Maj 2023

Från och med nästa år träder EU:s nya direktiv CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, i kraft. Lagen kommer innebära att kraven på företags hållbarhetsrapportering skärps rejält och i förlängningen att hållbarhetsarbetet på alla fronter måste växlas upp. Här sammanfattar vi några av de största förändringarna.

Med det nya direktivet vill EU göra det tydligare hur företags verksamheter påverkar miljö och människor. Hållbarhetsinformationen ska hålla högre kvalitet och likställas med ekonomisk rapportering. Det ska också bli enklare att jämföra olika bolags hållbarhetsarbete med varandra. En annan aspekt handlar om att koppla ihop den övergripande hållbarhetsrapporteringen med andra standarder, ramverk och direktiv som till exempel TCFD, EU-taxonomin, SASB, GRI och GHG-protokollet. I och med CSRD får de europeiska företagen också en gemensam standard för hållbarhetsrapportering, ESRS, European Sustainability Reporting Standards.

Vad kommer vara nytt? 

Dubbel väsentlighetsanalys

För att identifiera vilka hållbarhetsfrågor som ett företag ska lämna upplysningar om, ska metoden dubbel väsentlighetsanalys användas. Det betyder att företag inte bara ska analysera hur deras verksamhet påverkar människor och miljö, utan också vända på perspektivet, och titta på hur klimatförändringar och andra hållbarhetsfrågor påverkar bolaget. Det vill säga, vilka finansiella risker och möjligheter innebär de olika hållbarhetsfrågorna för bolaget?

Klimatarbetet ska beskrivas tydligare

I och med CSRD kommer företagen behöva beskriva hur de ska göra för att minska sina utsläpp, för att ligga i linje med Parisavtalets 1,5-gradsmål. Att bara kommunicera ett mål om till exempel klimatneutralitet kommer inte godkännas vara tillräckligt, utan det ska tydligt framgå vilka åtgärder som företaget kommer vidta. Utöver detta ska företagen göra klimatriskanalyser baserat på olika scenarion för temperaturökning. De ska titta på påverkan, risker och möjligheter och analysera bolagets motståndskraft gentemot klimatförändringarnas effekter.

Due Dilligence

Den nya lagen kommer också att kräva att företagen lämnar information om påverkan, risker och möjligheter i värdekedjan, såväl uppströms som nedströms. Denna genomlysning kan ses som ett första steg mot EU-direktivet CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) som träder i kraft 2026.

Ny struktur

Svenska företag har hittills varit relativt fria när det kommer till hållbarhetsrapportens struktur, så länge de har gett läsaren en förståelse för verksamhetens konsekvenser på ett antal olika hållbarhetsområden. I och med CSRD kommer det bli betydligt striktare hur rapporterna ska utformas. De ska till exempel vara en del av förvaltningsberättelsen och upprättas i ett digitalt maskininläsningsbart format (ESEF-taggning) och finnas tillgängliga i en gemensam EU-databas, för att göra det enklare att hitta och jämföra information.

Granskning av rapporten

Även kraven på revision kommer att öka. I dagsläget räcker det att revisorn yttrar sig över om en hållbarhetsrapport har upprättats eller inte. Med CSRD ska även innehållet granskas översiktligt av en revisor. Om det är företagets valda revisor som ska granska eller om det handlar om andra aktörer är fortfarande inte beslutat.

Vilka omfattas och när?

Rapport 2025 för 2024 års aktiviteter

Den första gruppen som omfattas är de företag som idag omfattas av NFRD. Det är alltså stora bolag av allmänt intresse, så kallade PIE-bolag, med fler än 500 anställda. Ett bolag anses vara av allmänt intresse om:

• deras överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad;

• de är ett kreditinstitut eller försäkringsföretag;

• de är utsedda av medlemsstaterna till företag av allmänt intresse.

En vanlig missuppfattning är att detta är samma grupp som idag omfattas av hållbarhetsrapport enligt den svenska årsredovisningslagen, men så är det alltså inte.

Rapport 2026 för 2025 års aktiviteter

Nästa grupp ut är de som kallas för ”stora företag”. Här går man på koncernnivå och inkluderar alla som uppfyller minst två av nedanstående kriterier:  

• mer än 250 anställda;

• mer än 40 MEUR i omsättning;

• mer än 20 MEUR i tillgångar.

Rapport 2027 för 2026 års aktiviteter

Därefter kommer noterade små och medelstora bolag, mindre och icke-komplexa kreditinstitut och ”captive” försäkringsbolag. Noterade SME innefattar företag som har säkerheter noterade på reglerad marknad och inte är mikrobolag. Det vill säga:

• 10 anställda eller mer;

• 700,000 EUR, eller mer, i omsättning;

• 350,000, eller mer, i tillgångar.

De här företagen kommer rapportera enligt en förenklad standard för SME som är under utveckling av EFRAG. Ett utkast förväntas under hösten 2023.

Rapport 2028 för 2027 års aktiviteter

Sist ut är moderbolag som inte är EU-företag, med en omsättning över 150 miljoner Euro i EU för de två senaste räkenskapsåren och uppfyller minst:

• ett dotterbolag i EU som möter kraven för 2024, 2025 eller 2026;

• en filial i EU med minst 40 miljoner Euro i omsättning.

Rapportering görs enligt separata upplysningar som ska täcka hela koncernen (inte enbart EU-bolag). Vissa undantag kan gälla.