Blogg: CSDDD

November 2023

Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) är en av lagarna som ingår i EU:s paket av nya hållbarhetslagar för företag. Den svenska översättningen är direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet. Här berättar vi mer om vad den nya lagen innebär.

CSDDD (eller CS3D som det också kallas) väntas träda i kraft i etapper från och med 2026, men rapporteringen av processen ska påbörjas i samband med den nya hållbarhetsrapporteringslagen CSRD. Även i EU-taxonomins minimiskyddsåtgärder finns en tydlig koppling till due diligence. Det kan därför tyckas bakvänt att CSRD och Taxonomiförordningen träder i kraft innan CSDDD. Kopplingen mellan direktiven innebär dock att företag redan nu bör se över sina värdekedjor och börja etablera ett system för hur de ska införliva due diligence-processen.

Hela värdekedjan inkluderas

Företag kan påverka mänskliga rättigheter och miljön negativt, i den egna verksamheten eller längs värdekedjan. Det kan till exempel handla om bristfälliga arbetsvillkor, allvarliga konsekvenser för sårbara grupper eller föroreningar av lokalsamhällens mark och dricksvatten. Inom sektorer som till exempel byggbranschen och textilindustrin är värdekedjorna långa och spårbarheten låg. I CSDDD innefattas, förutom företagens egen verksamhet, även negativ påverkan som går att koppla till dotterbolag och etablerade affärsförbindelser i värdekedjan. Med hänsyn till allvarlighetsgrad, sannolikhet, och koppling till påverkan förväntas företag ta steg för att åtgärda risker och negativa konsekvenser som de bidragit till att orsaka.

Syftet med den nya lagen

Det är framför allt storföretag som hittills införlivat human rights due diligence i sina verksamheter, och då på frivillig basis. Bakgrunden till det nya direktivet handlar om att de frivilliga åtgärderna inte har bidragit tillräckligt till minskade negativa effekter för mänskliga rättigheter och miljön. Med CSDDD vill EU därför:

• Förbättra metoderna för företagsstyrning så att hantering och begränsningar av konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier.

• Undvika fragmentering av krav och skapa rättssäkerhet för företag och berörda aktörer när det gäller förväntat agerande och ansvar.

• Öka företagens ansvarsskyldighet för negativa konsekvenser.

• Förbättra tillgången till korrigerande åtgärder för de som har påverkats av negativa konsekvenser.

• Införa ett övergripande verktyg med inriktning på företagens processer och värdekedja, som kompletterar andra förordningar.

Ett direktiv som kompletterar andra förordningar

CSDDD kompletterar alltså andra förordningar. Förutom kopplingar till CSRD och EU-taxonomin är processen tillbörlig aktsamhet till stor del baserat på FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt OECD:s riktlinjer för multinationella företag. I bilagan till CSDDD listas de internationellt erkända konventioner* som företagen förväntas respektera.

Hur ska företagen arbeta?

Baserat på OECD:s vägledning för due diligence presenterar CSDDD ett verktyg för hur företag ska gå till väga. Kortfattat kräver det nya direktivet att företag ska:

• Integrera tillbörlig aktsamhet i sina policyer.

• Identifiera faktiska eller potentiella negativa effekter.

• Förebygga och begränsa potentiella negativa effekter, samt säkerställa att faktiska negativa effekter upphör och minimera omfattningen av dessa.

• Inrätta och upprätthålla ett klagomålsförfarande.

• Övervaka effektiviteten i sina policyer och åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

• Offentligt kommunicera om sin tillbörliga aktsamhet.

För att säkerställa att direktivet verkställs ska EU:s medlemsstater upprätta tillsynsmyndigheter. För företag som brutit mot sina skyldigheter väntar sanktioner som är ”effektiva, avskräckande och proportionerliga”. Företag ska också kunna bli skadeståndsskyldiga till de som påverkats negativt.

Status november 2023

Förhandlingarna om CSDDD har pågått länge och en överenskommelse mellan EU-kommissionen, EU-parlamentet och medlemsstaterna är ännu inte nådd. Meningsskiljaktigheterna kretsar främst kring just skadeståndsansvaret och hur långt i värdekedjan som det övergripande ansvaret ska sträcka sig, men även kring omfattningen av finanssektorns ansvar och storleken på företagen som ska omfattas av direktivet. Klart är att direktivet kommer att träda i kraft inom de närmaste åren och att det kommer innebära en stor omställning för många företag.

*Relaterat till mänskliga rättigheter handlar det till exempel om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, konventionen om barnets rättigheter, och ILO-konventionen angående tvångs- eller obligatoriskt arbete. När det kommer till miljö ska företagen upprätta en handlingsplan för att begränsa sin klimatpåverkan i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Även här inkluderas miljökonventioner, som FN:s konvention om biologisk mångfald, Stockholmskonventionen (POP-konventionen) om långlivade organiska föroreningar, och Baselkonventionen om kontroll av gränsöverskridande transporter och om slutligt omhändertagande av farligt avfall.